Flow

Mihály Csíkszentmihályi (född 1934), professor i psykologi i Chicago, skapade 1975 begreppet ”Flow” efter att under ett antal år ha studerat kreativitet och konstnärers personligheter för att förstå vad det är som gör att vissa aktiviteter blir så motiverande för människan. Han karakteriserade Flow som ett medvetandetillstånd hos en individ, som utan att fundera över det, är helt uppslukad av det den sysslar med och samtidigt har en stark känsla av kontroll över det den gör.

Flow betecknar det flöde eller den känsla vi kan känna när allting stämmer för oss. När det vi gör balanserar naturligt mot vår förmåga och vi både vet och känner att vi klarar av det vi har föresatt oss, då har vi flow. Vi kan känna oss engagerade, nästan som i en spännande lek. Vi brukar då uppleva en stark livskänsla. Svårighetsgraden av det vi gör är inte avgörande så länge vår förmåga och våra färdigheter är i nivå med uppgiften eller utmaningen. Lars-Eric Uneståhl, som forskat om detta inom idrotten i Sverige kallar denna upplevelse för ”den vinnande känslan”. 

Diagrammet är ur Csíkszentmihályi’s bok ”Flow”. Det visar att flowkänslan uppstår ur en balans mellan de utmaningar möter och de färdigheter som vi äger att möta utmaningarna med.

På punkten A1 är utmaningarna inte så stora och de färdigheter som individen har att möta dem är inte heller så stora. Men individen känner ändå flowkänslan eftersom utmaningar och färdigheter balanserar varandra. Om de utmaningar individen ställs inför ökar, men inte förmågan och skickligheten att klara av dem, hamnar hon eller han på punkten A3 och kan känna oro och ängslan. Detta är en rätt vanlig situation i våra liv när vi utsätts för förändringar som vi inte ännu har lärt oss att klara av. Enda sättet att  då återfå flowkänslan är att öka sina färdigheter. Då kan individen komma tillbaka in i flowkanalen till punkten A4.

Omvänt så kan våra livserfarenheter och färdigheter öka utan att vi får användning för dem. Då upplever vi många gånger leda. Livet känns inte så särskilt roligt och man känner sig kanske inte behövd. På diagrammet representeras denna utveckling genom att man förflyttar sig från punkten A1 till punkten A2. Den som i sitt yrkesarbete inte får nya arbetsuppgifter som svarar mot ökande erfarenhet och skicklighet kan så småningom känna sig nedstämd och omotiverad till det mesta. Lösningen här är förstås att åter förflytta sig till flowkanalen (punkten A4) genom att medvetet anta nya utmaningar där man får användning för sin skicklighet och erfarenhet.

I en situation där man oplanerat, och utan att man önskat det, möter svårigheter som skapar inre hotbilder kan man komma i mycket ängslan och stress. Om hotbilderna kan omtolkas till utmaningar och om man medvetet går in för att lära sig hur man skall gripa sig an dessa utmaningar, kan man minska stresstrycket och uppleva en positiv känsla av kraft och tro på sin förmåga, samtidigt som livskänslan ökar. De som kan göra den här omtolkningen i en livskrissituation kommer att själva skapa sig ett nytt liv som, trots kvarvarande förändringar, ofta upplevs som mera värdefullt än det liv man hade innan.

Detta är ett sätt att kanalisera belastande negativ stress och åstadkommer det man ofta kallar ”positiv stress”. Därför måste flowtillstånden balanseras med avslappning och vila. Avsaknaden av självmedvetande och eftertanke under flowaktiviteten gör att man riskerar att inte placera in sin flowbetingade handling i ett större sammanhang. Detta kan leda till konflikt mellan kortsiktiga och långsiktiga mål. Känslan av att ha total kon-troll kan också leda till att man tar onödiga risker under sin flowaktivitet.

Man kan öka flowupplevelserna i sitt liv genom att:

Sätta upp egna tydliga mål. Målen skall kännas som en utmaning och man måste tro att man kan uppnå dem. Målen bör vara del av ens livssyn.

Engagera sig och låta sig uppslukas av aktiviteten.

Koncentrera sig och vara uppmärksam på det som händer. Viktigt är stresskontroll, det vill säga att vara uppmärksam på sin stressnivå.

Lära sig njuta av det som händer.