Vad är stress?

Stressorer

Stress är den spänningsökning som uppstår i en levande organism när samspelet och jämvikten mellan dess system belastas av yttre påverkan. Det som påverkar organismen kallas stressor. 

​

Alla levande varelser är ständigt utsatta för på-verkan av olika styrka och art från omgivningen vilket vanligen leder till ökad aktivitet (stress) inom organis-men så att funktionen inom och balansen mellan livs-systemen bevaras. De stressorer som påverkar män-niskan kan vara fysiologiska (kroppsangripande), mentala och sociala.

​

Många anser i dag att hälsa, ohälsa och sjukdom är starkt beroende av hur framgångsrikt individen kan hantera de yttre och inre stressorerna och därmed be-vara eller återställa  balansen i sina fysiologiska och mentala system.

Man kan jämföra människan med en segel-båt. Seglen, riggen och masten är båtens funktions-system som alla behövs och måste samverka för att båten skall fungera = röra sig i vattnet.

Vinden är stressorn, påverkanskraften, som åstadkom-mer spänning (stress) i segel, rigg och master.

​

Ingen stress i båtens funktionssystem innebär att det inte finns någon stressor. Stiltje råder. Alltså finns det ingen spänning i segel, rigg och master som kan driva båten framåt.

Resultat: Båten ligger stilla i vattenet och fungerar inte.

Exempel hos människan: ökande demens hos ensamma åldringar utan någon stimulans för kropp och sinne. 

​

För hög stress tyder på stark stressor, t.ex. orkan-vindar. Seglen kan slitas sönder, riggen brister och masten bryts därför av.

Resultat: Båten ligger stilla i vattnet och fungerar inte.

Exempel hos människan: stressutmattning, stressutlöst fysisk sjukdom.

Människans biologiska livsfunktioner är gamla!

Den levande cellen                            1.500 miljoner år

Trots att människans celler är högspecialiserade liknar deras ämnes-omsättningsfunktioner den encelliga organismens.

​

Kräldjurshjärnan                                   500 miljoner år

Kräldjurshjärnan utgör hos oss hjärnstammen. Den reglerar de mest basala livsfunktionerna som hjärtverksamhet, blodcirkulation, andning, sömn - vakenhet.

​

Däggdjurshjärnan                                 250 miljoner år

Motsvarar hos oss mellanhjärnan. Den reglerar funktioner som ett landlevande däggdjur behöver för att hålla den inre miljön stabil. Dit går meddelanden från ingående nervbanor och där avgörs om hot föreligger mot organismens överlevnad. Uppfattar mellan-hjärnan ett hot så reagerar hypothalamus och sätter kroppen i beredskap för flykt eller strid via det autonoma nervsystemet, hormonsystemet och immunförsvaret .

​

Hjärnbarken                                               50 miljoner år Här finns högre specialiserade funktioner för synen, för talet, för viljestyrd rörelsefunktion m.m.

​

Människans rörelsefunktion           c:a 4 miljoner år

Två armar med händer som har en högt utvecklad gripfunktion.

Går på två ben. Kropp och extremiteter utvecklade för omväxlande och varierande rörelser.

​

Jordbruk ersätter nomadkultur                   10.000 år

Början till allt mera utvecklade samhällen.

​

Den objektiva vetenskapens tid                  c:a 400 år

René Descartes skapade det filosofiska system som blev grunden till modern naturvetenskap.

​

Industrialismen                                                 c:a 300 år

Människan är

också ett däggdjur

med urgamla biologiska överlevnadsfunktioner!

Hunger och törst

Kroppens celler behöver näring och vatten.

Fortplantningsdriften

Släktets fortbestånd är viktigt också för individen.

Rädsla för fiender

som hotar överlevnaden. Flykt eller anfall var det som gällde för miljoner år sedan för att överleva mot aggressiva levande varelser.

Hotupplevelse ökar stressnivån

Kroppsystemen aktiveras så att vi kan springa för livet eller kämpa för livet.

Flykt eller anfall avlägsnar hotet

Lyckas vi fly från björnen, eller döda den, så har vi gjort oss av med stressorn.

Avreaktion återställer balansen

När björnen inte hotar oss längre eftersom vi har utnyttjat den ökade systemaktiviteten så återgår fysiologiska och mentala system till tidigare aktivitetsnivå. Vi blir lugna igen.

Bild:  Dr Ingemar Söderlund

Flykt – Kampreaktionen

Den amerikanske fysiologen Walter Bradford Cannon (1871-1945) beskrev 1915 en fysiologisk överlevnads-mekanism hos däggdjur i form av en reaktion på stressorer (hotupplevelser) som innebär att också människor vid vissa hotfulla upplevelser instinktivt antingen känner rädsla och flyr eller känner ilska och kämpar till följd av bestämda fysiologiska reaktioner

som startas av stressorn. Senare har man ansett att det också finns en tredje mekanism i form av uppgivenhet.

På engelska: ”fight, flight or freeze”.

Bild:  Dr Ingemar Söderlund

Men – människan

är mer än ett däggdjur!

Människan kan skapa starka inre bilder

Med tankar, känslor och föreställningar kan männis-kan omedvetet och medvetet skapa starka inre bilder. Känslor av oro, rädsla, sorg, frustration och vrede för det som skett, det som sker och det som vi fruktar skall ske kan skapa onda cirklar som förstärker de negativa känslorna och ökar den inre stressen.

Bild:  Dr Ingemar Söderlund

Långvarig stresspåverkan ger kroppssymtom

En någorlunda kraftig ökning av aktiviteten (stressen) i krop-pens system upplever vi i form av olika symtom.

​

Vid en akut påfrestning på kroppens system är vi vanligen medvetna om orsaken och gör oss inte så mycket tankar om dem. T.ex. hjärtklappning efter jogging eller muskelvärk efter hård träning. Symtomen försvinner efter kort tid i takt med att kroppens system återgår till normal aktivitet.

​

Vid långvarig aktivitetsökning på grund av länge bestående yttre eller inre stressorer är vi till oftast inte medvetna om orsaken till upplevelserna från kroppen. Vi kan därför börja känna oro för sjukdom och dess följder. Dessa känslor är i sig stressorer vilka ytterligare ökar stressbelastningen på kropp och sinne. En ond cirkel uppstår, vilken i slutändan kan leda till att ett eller flera av organismens system tar skada och havererar. Sjukdom har därmed uppstått.

Bild:  Dr Ingemar Söderlund

Mental stressförstärkning