Handlingsförmåga

Många tror att det är viljan som är den huvudsakliga medvetna drivkraften hos människan. Detta är dock en sanning med modifikation. Viljan laddas av motivation och kan bara fungera som en stark drivkraft om våra omedvetna inre föreställningar, vår förväntan och det vi innerst inne tror på, driver på i samma riktning. Om det finns en konflikt mellan vilja och förväntan så vinner oftast förväntan. Men vi har ju alltid någon slags förväntan inför en kommande händelse och gör oss en inre bild av hur det kommer att gå, bra eller dåligt. Ju starkare denna inre förväntansbild är, desto mer kommer den att påverka våra  handlingar i den verkliga situationen.

Det är lätt att förstå att en negativ förväntan utgör en hotbild för mellanhjärnans överlevnadsmekanismer vilket kan påverka både sinnets och kroppens funktioner i en kommande situation. Om vi hyser rädsla inför en händelse där vi skall prestera något är det ganska säkert att vår insats vid själva händelsen blir sämre än den hade kunnat vara, både  mentalt och kroppsligt. På motsatt sätt förhåller det sig om vi med positiv förväntan ser fram mot något. Det är vår egen tolkning av hur vi presterade som förstärker vår förväntan inför nästa liknande händelse. Förstärkningen kommer att bli negativ eller positiv, allt eftersom vi själva upplever hur vi klarade av den förra situationen. Det spelar vanligen inte så stor roll hur händelsen egentligen avlöpte. Men vår egen tolkning blir avgörande för resultatet nästa gång vi måste klara av en liknande situation.

Detta kan skapa en allt starkare förstärkningscirkel. Ju räddare vi är för att inte klara av en viss händelse desto större är risken att den fysiska och mentala prestationen påverkas negativt vid nästa tillfälle där vi måste hantera en liknande situation. Så uppstår ”negativa självuppfyllande profetior”. Handlingsförmåga och handlingskraft är alltså starkt beroende av hur vi ser på oss själva och på världen.