Åtgärder vid stressrelaterad ohälsa och sjukdom

A. Omedelbart

Minska eller avsluta stressande yttre situationer:

Påverka arbetssituationen genom att förändra eller minska arbetsinsatsen.

Minska eller avsluta icke nödvändiga sociala aktiviteter som inte känns lustfyllda.

Minska eller avsluta relationer utanför familjen som inte är nödvändiga eller lustfyllda.

Minska eller avsluta icke nödvändiga pliktuppdrag i samhälle och/eller familj.

​

Skapa tid för:

Tillräcklig sömn.

Dagliga stunder av ro och avslappning.

Dagliga stunder av tystnad.

Stunder av lustfyllt varande, ensam eller tillsammans med andra.

Lustfylld kroppsrörelse.

​

B. Snarast

Lär dig tekniker för allmän sänkning av inre stress, t.ex:

Muskulär avslappning.

Mental avslappning.

Meditation.

Gör detta varje dag, helst vid 2-3 tillfällen, under minst 6 veckors tid.

​

C. När den inre stressnivån börjar sjunka

Analys och bearbetning av stressorer på 4 plan:

Omvärlden

Arbetsbelastning.

Arbetsmiljö.

Relationer till människor på arbetsplatsen.

Verksamheter som inte har samband med yrkesarbetet.

Relationer till människor utanför anhörigkretsen.

Relationer till anhöriga.

Den praktiska hemsituationen.

​

Kroppen

Insikt om och åtgärder mot stressrelaterade symtom, ohälsa och/eller sjukdom.

​

Sinnet

Insikt om aktuella stressande tankar och känslor.

Insikt om tidigt eller senare inlärda tanke-, känslo- och handlingsreaktioner.

​

Den egna existentiella upplevelsen

Min innersta identitet. Vem är jag? Vem tvingas jag vara?

De roller jag spelar/måste spela, medvetet eller omedvetet, i omvärlden.

Livsmening och inre längtan.

Sorg över upplevelse av splittring i min yttre tillvaro och i mig själv.

Besvikelse och vrede över smärta som livet tillfogat/tillfogar mig.

​

​

Sätten att upptäcka, förstå och minska stressorerna skiljer sig på de olika planen:

​

Omvärlden:

Stressorerna kan påverkas här genom att man först försöker förstå den yttre situationen och sedan aktivt strävar efter att förändra den. Om detta inte är möjligt kan man med hjälp av mental träning och liknande metoder påverka och förändra sin tolkning av de yttre händelserna för att minska den mentala hotupplevelsen. Detta är svårt om den yttre situa-tionen är pressande och ger mycket stark stresspåverkan.

​

Kroppen:

Vid kroppssymtom bör man i första hand söka bedömning och behandling inom sjuk-vården. Själv kan man, om kroppssymtomen tillåter det, ägna sig åt regelbundna kropps-stärkande lustfyllda (obs!!) verksamheter. Även regelbunden muskulär avslappning och träning i kroppskännedom hör hit.

​

Sinnet:

Man kan lära sig att regelbundet använda tekniker som har sitt ursprung i bland annat psykologi, psykoterapi, mental träning, yoga med fler metoder. Syftet är att bli medveten om och förändra sina inre föreställningar, sina tanke- och känsloreaktioner samt sina handlingsmönster.

​

Den egna existentiella dimensionen:

Här kan samtal med någon som klarar av att kommunicera på detta plan hjälpa. En livs-erfaren medmänniska kan vara till lika stor hjälp – ibland till större hjälp – som en profes-sionell rådgivare när det gäller att räta ut existentiella frågetecken.

Koncept, metoder och tekniker som nämnts ovan under ”Sinnet” kan också komma till pass här. Man bör dock komma ihåg att en stor del av dagens psykologiska och psyko-terapeutiska skolor helst undviker människans existentiella och andliga sfärer. Religio-nerna har historiskt sett tagit ansvar för att hjälpa människor vad gäller de existentiella frågorna. Inom vår kultur upplevs dock religionernas traditionella språk och tankebilder av många som mycket svårförståeliga. Gör man sig besväret att sätta sig in i respektive läras grundläggande filosofi och tankar kan man i många fall upptäcka även för lekmannen väl igenkännbara beskrivningar av människans existensvillkor. Och man kan där finna verk-samma råd om hur man kan hantera dessa.