Mental grundträning

Mental vila och avslappning går ut på medveten reglering och kontroll av mental spänning och muskelspänning. Man skiljer på tre nivåer av spänningssänkning:  1) avspänning, 2) avslappning och 3) avkoppling.

Avspänning

innebär att man sänker den mentala spänningen i det vakna, aktiva vardagslivet.

Avslappning

är ett alternativt medvetandetillstånd som skiljer sig både från vakenhetstillståndet och från sömn- och drömtillståndet. EEG-mätning av hjärnvågorna kan skilja på dessa olika medvetandetillstånd. I ett djupt avslappningstillstånd kan man se att hjärnvågornas elektriska spänning varierar med en frekvens om 10-12 toppar per sekund vilket kallas alfarytmen.

När vi sover djupt är frekvensen lägre och när vi är helt vakna så är den högre. Alfatillståndet gör att musklerna slappnar av och blodkärlen öppnas. Så får vi en bättre syrsättning av vävnaderna.

Avkoppling

är förmågan att utestänga tankar och känslor som hindrar att man att går ned i alfastillståndet.

Koncentrationsträning

är nödvändig för att åstadkomma avkoppling. Koncentration innebär alltså att man både kan koppla bort ovidkommande tankar och känslor och att man klarar av att hålla sin uppmärksamhet på det man vill att sinnet skall syssla med.

‍ 

Hemisfärskifte

är att medvetet öka högerhjärnans funktioner vilka anses vara viktiga vid avslappning, meditation och andra alfatillstånd. Det är en teori som bygger på nobelpristagaren Roger Sperry´s forskning om de två hjärnhalvornas (hemisfärernas) olika funktioner. I dag anser man dock att konceptet är betydligt mer komplicerat.

Den vänstra hjärnhalvan står enligt Sperry för logiskt linjärt tänkande. Den står för detaljanalyser, för språket och för tidsuppfattning. Det som dessutom skiljer vänster hjärnhalva från den högra är att den står för granskningen av det som våra sinnen tar emot. Det är alltså den vänstra hjärnhalvan som avgör om ett sinnesintryck är i överensstämmelse med våra föreställningar och erfarenheter (referensramen) och alltså är trovärdigt. Om sinnesintrycket inte överensstämmer med personens referensram så bedömer vänster hjärnhalva att intrycket inte är särskilt trovärdigt eller realistiskt (realitetstestningen). Det kommer då inte att förankras särskilt djupt i vårt sinne och kan inte fungera som en stark motivationskälla för oss.

Den högra hjärnhalvan står för känsla och intuition liksom för förståelse av överblick och helhet. Den står också för fantasi, snilleblixtar, kreativitet, drömmar och förutsättningslöst tänkande. Enligt Roger Sperry är den högra hjärnhalvan också säte för kroppsuppfattning och kroppsmedvetenhet samt för beröringssinnet. Det är den högra hjärnhalvan som skapar de mentala funktioner som har betydelse för känslolivet och för mental påverkan på kroppsorganen. En människa som styrs påtagligt av vänsterhjärnans funktioner kan därför vara dåligt kroppsmedveten vilket gör att hon bland annat har svårt att känna av graden av vardaglig muskelspänning. Detta har förstås betydelse om hon dessutom är utsatt för ökad stress i sin vardag.

Det moderna samhällets sociala struktur och vetenskap bygger för det mesta på logiskt rätlinjigt tänkande. Vi blir från barnsben tränade i detta. Det betyder att många människor kanske har mindre utvecklade funktioner vad gäller höger hjärnhalva. Vi får lära oss att intuition och känslor inte är så viktiga i ett ordnat samhälle. I nordiska länder var beröring av varandra inte alltid socialt acceptabelt annat än i noga angivna situationer. Men om vi vill fungera harmoniskt så måste logik och rätlinjigt tänkande balanseras upp av intuition och känsla. En sådan personlig förändring är faktiskt möjlig att åstadkomma med de tekniker som leder till alternativa medvetandetillstånd. Det är ett sätt att öva upp sin högra hemisfärs funktioner för att därmed uppnå större sinnesbalans genom en bättre integration mellan förnuft och känslor.

Meningen med avslappningsträning är alltså inte att bli känslostyrd utan att åstadkomma en bättre mental balans. Den praktiska nyttan av att regelbundet försätta sig själv i ett avslappnings- eller meditationstillstånd blir då att man bjuder sig själv på fysisk och mental vila och återhämtning. Stressutlöst mental och muskulär spänning kommer alltid att minska. Men det som i längden blir viktigast är det faktum att regelbunden avslappning och meditation skapar inre jämvikt genom att man med tiden får större självinsikt. Omärkligt vidgar vi sinnet genom att undan för undan komma i underfund med det som finns förborgat i vårt undermedvetna. Allt som göms i den delen av vårt medvetande påverkar naturligtvis också våra tankar och känslor, vår kropp och våra handlingar. Den stora fördelen med ökad självinsikt är alltså att den hjälper oss att se våra svårigheter och problem klarare och med en viss distans. Detta i sin tur utgör förutsättningen för att man skall kunna ta sig an problemen med framgång. Inget av allt detta får man dock uppleva om man inte under en tid regelbundet varje dag försätter sig en liten stund i ett avslappnings- eller meditationstillstånd.