Människosyn – grundläggande principer

Varje människa är en individ bestående av kropp och sinne. Kroppen är helt anpassad till planeten Jordens ekologi. Sinnet har större frihet med förmåga till medvetenhet i form av upplevelse, iakttagelse och värdering av sig själv och sin omgivning. Kroppen och sinnet kan inte skiljas åt utan är olika funktioner som tillsammans utgör en enda helhet – människan. Harmoniskt samspel mellan sinne och kropp spelar därför en avgörande roll i bevarandet av både fysisk och mental hälsa.

Ingen levande varelse har tillkommit genom sig själv, inte ens människan, och ingen kan undgå att dö. Lika litet kan någon helt undvika kroppsligt och mentalt lidande i form av sjukdom, smärta, rädsla och sorg. I den saken är varje människa jämställd med alla andra. När det gäller grundläggande behov och villkor kan alltså ingen hävda överlägsenhet över någon annan människa. Inte på grund av kön eller ras och inte heller på grund av hudfärg eller social tillhörighet.

 

Eftersom alla människor alltså är likställda inför födelse, liv, överlevnad, lidande och död är vi också totalt beroende av varandra när det gäller förståelse, medkänsla och hjälp. Om jag inte finns till för min nästa, vem finns då till för mig när jag behöver hjälp?

Varje människa är en unik livsform som skiljer sig från varje annan vad gäller ärftliga och förvärvade funktioner och egenskaper för biologisk och social överlevnad. Var och en är också unik vad gäller upplevelse av sig själv och världen. Detta innebär att varje mänsklig individ måste anses ha ett absolut värde som inte kan mätas mot något annat värde. I detta ligger människans inneboende värdighet.

Trots varje mänsklig individs unika form och egenskaper är vi också sociala varelser och använder vår medvetenhet om oss själva, vår emotionella och intellektuella förmåga, och våra händer, för att tillsammans bygga komplicerade samhällen.

Eftersom varje människa således är unik i förhållande till varje annan av vårt släkte, och på något sätt är medveten om sitt absoluta värde som en levande individ, måste också var och en bemötas med djup respekt för hennes grundläggande mänskliga värde och värdighet. Att kränka en människa i detta avseende utgör en starkt negativ påverkan på hennes möjlighet till harmonisk mental funktion vilket i sin tur återverkar negativt på förmågan att bibehålla och utveckla biologiska, mentala och sociala funktioner. Så som jag själv vill bli sedd och bemött så måste jag också se och bemöta andra.