Kreativitetsprocessen

Kreativitet föds när vi känner tomhet och långtråkighet och i detta tillåter oss att uppleva och acceptera det som är. Detta befriar våra skapande energier. Ett säkert sätt att befria de kreativa energierna är också att göra det som vårt inre säger oss är ”förbjudet”.

Innan det kreativa flödet kan starta behöver det ofta föregås av imitation och upprepad repetition av imitationen. Vi måste göra ”som om”, kanske många gånger, tills de kreativa infallen bryter fram. När vi tillåter detta som inifrån styr och vägleder oss så släpper vi där-med fram vår fantasi och då känner vi också inspiration.

Den kreativa händelseföljden är denna:

Tröghet   >  imitation  >  intuition  >  fantasi  >  inspiration

Kreativitetsprocessen i verkliga livet:

Stadium 1: Tomhet

Här känner vi oss tomma, vi kan vara sorgsna, vi har långtråkigt. Tillåt detta och fyll inte denna fas med ytlig sysselsättning.

Stadium 2: Kreativitetsglimtar – förberedelsefasen

Det börjar komma nya tankar och fantasiglimtar av vad som kan bli. Det känns nytt och fräscht och vi börjar förbereda oss för att detta skall få utvecklas.

    

Stadium 3: Insamlingsfasen

Vi börjar samla delar till det vi vill uttrycka. I denna fas är det verkligen viktigt att ännu inte göra en bedömning av det vi känner att vi vill uttrycka. Om vi är/blir rädda för att alltsam-mans blir ett misslyckande (eller för stor framgång) kommer vi att fortsätta samla underlag för vårt kreativa uttryck men avstår från att åstadkomma ett färdigt resultat.

Stadium 4: Åstadkomma – skapa – uttrycka

Här måste vi tillåta oss att förlora kontrollen över den skapande processen. Vi kan istället låta oss bli en kanal för skaparkraften. I detta stadium måste man se upp med sina olika tillvanda föreställningar och beteenden som vill komma in och styra. Vår lust efter ordning är en stor fara för den kreativa processen. 

Stadium 5: Tomhet – rymd – perspektiv

När vi kommer till ett stopp i den kreativa processen är det lämpligt att backa undan ett tag för att få distans och perspektiv. Detta ger oftast ny inspiration.

Vi behöver distansera oss till och avidentifiera oss från projektet för att kunna se både hel-heten och detaljerna. Eftersom helhetssynen är kopplad till vårt inres med projektet så kommer vi tillbaka till den inre visionen om vi avidentifierar oss från det. Med detta menas att vi ser nyktert och distanserat på det som har åstadkommits.

Stadium 6: Bedömning

Inte förrän nu är det lämpligt att göra sin bedömning av det som kommit till.

Stadium 7: Avslutning – finputsning

Stadium 8: Sorgsenhet – tomhet (= stadium 1)

När vi avslutat ett kreativt projekt infinner sig vanligen en känsla av tomhet och ledsenhet. Vi kan känna oss deprimerade. Detta är samma tillstånd som den kreativa processen börjar med! Om vi alltså tillåter den här tomhetskänslan så är vi faktiskt tillbaka vid punkt 1 och kan så småningom vänta oss att våra kreativa energier tar oss med på en ny runda. Så fun-gerar det normalt i livet, vare sig vi tänker på det eller inte.